av min älskade mormor var fruktansvärt! Men nu känns det skönt att ha det bakom mig, en begravning är aldrig en trevlig sak. Jag grät mig igenom hela akten, kunde knappt gå in i kyrkan. Nu känns det som en klump har lossnat inombords. Nu efteråt känns det som om kroppen har gått på högvarv, ungefär som om jag har sprungit ett maratonlopp och inte sovit på nätterna.
Värk i kroppen, förkyld, virus som härjar och eksemet blossar i ansiktet. Vet inte om det är ett resultat av den anspänningen som varit!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar