lördag 23 maj 2015

Idag för två år sedan vid den här tiden fick jag ett samtal,  från en kvinna jag inte kände. Det samtalet kom förändra mitt liv för tipset för resten av mitt liv.

Tiden stannade upp, men många tankar hann fara i min hjärna. Min make hade råkat ut för en trafikolycka med sin Mc, kvinnan som ringde var också med men körde egen cykel.  När hon ringde mig säger hon -Din man lever han bad mig ringa dig, men jag vet inte hur skadad han är. Men hans kompis på cykel nr 2 lever nog inte.

Den chock jag fick kan inte beskrivas, jag bara skrek.  Sedan satte autopiloten, jag började tänka. Måste ringa någon, ringde min svåger bad dom komma. Sedan efter flera samtal från olycksplatsen, åkte jag och barnen med min svåger o svägerska till sjukhuset dit min man blev transporterad med helikopter.

Känslan att få möta min man på sjukhuset och få veta att han kunde röra armar och ben. Men vetskapen att inte veta vad som var skadat inombords var hemsk.

Efter operationer är min man relativt återställd.

Just nu idag när vi besökte olycksplatsen hela familjen,  var det många tårar och tankar som virvlar runt.




.